Hört ett flertal gånger att häst är som att åka bergochdalbana, sitta och hålla i sig & tro att allt går som man vill.

Skulle någon sätta sig på Fredman och inte RIDA han, så skulle inget funka. Man måste sitta och rida han i varje varje steg, för rätt som det är sitter du på backen annars. Han blir obekväm att inte veta vad ryttaren villl, man måste visa vägen & erbjuda sig att gå först. TRO mig, jag vet, jag har lärt mig han in och utantill MEN det var inte enkelt, det tog TID. Flera år, massa trimningar i paddocken, sitta och nöta nöta nöta alla grunder. Resultaten visade sig sen, speciellt i hoppningen. Han har lärt sig hur jag sitter & hur jag rider, Det blev hans vana, märker tydligt när min kompis fick testa rida han en gång, han gick inte framåt för 5 öre och öronen vippade fram & tillbaka, han var nervös, Säger inte att hon red dåligt, för hon rider grymt bra, men man märker SÅ väl på han, att han har bara ridits av mig & då har han lärt sig rätt och fel!

 

Alla rider olika, och hästen vänjer sig vid din ridstil.

Och sen är jag van vid Fredman, hans sätt att ridas, små, snabba steg som man måste jobba rejält med för att få han att trampa under sig.

 

Man skulle nog aldrig kunna äns TÄNKA sig hur han är utan att aldrig ridit honom..

För bakom allt söta & allt som han kanske ser ut att vara så snäll, jag VET. Bakom allt finns ett jävla helvete, där han är riktigt dum...

Fredman är nästintill SVÅR eller om han faktist inte är ganska svår!

 

döm inte någon annan innan du vet sanningen -